lilldjupas.blogg.se

Idioter finns det överallt.

Publicerad 2013-06-28 08:56:18 i rabbelrabbel

Men det finns även änglar. 
Nu har ju allt gått i en rasande fart. men såhär var det väl (kortfattat)
Den 20 Juni planterade Eritreanska föreningen 3 stycken minnesträd i Schenströmsparken. För att hedra de som dött i kriget samt för att tacka Bollnäs kommun för att de får leva här i fred. 
I måndags upptäcktes att de förstörts. Varför eller vem lär vi aldrig få reda på. Men visst sved det i hjärtat när jag läste om detta. Kan inte förstå alls vad meningen med det var. 
Vad är det som gör att en eller flera människor sitter och tänker "hmm.. de här träden kanske vi måste förstöra?!"
 
 
 
Detta fick mycket uppmärksamhet på twitter och facebook. Madeleine Böhnke startade en insamling för att bekosta nya träd. 
Dagen efter stod det även om detta i Ljusnan och jag tror hon har fått ihop en ansenlig summa redan. Jag har självkart tänkt skänka en slant också! Vi har inte mycket, men jag kan liksom inte låta bli. Jag vill gärna tro att en liten summa ändå visar att det finns fler änglar än idioter här!
 
Sen visade det sig att kommunen själva tänker betala för de nya träden, då ska de insamlade pengarna gå till annat välgörenhetsprojekt, Madeleine har tydligen talat med ordföranden för den Eritreanska föreningen och spånat.
Och jag blir helt vansinnig när alldra första kommentaren på artikeln är negativ. Mot kommunen, inte mot vandalisterna. 
Men jag tror det är pga att de som har tid och energi att kasta sig på tangentbordet så fort artikeln är publicerad är bittra jävliga människor som ändå bara sitter vid datorn dygnen runt och hatar på allt och alla.
 

Gah!
Vi försöker lämna detta negativa bakom oss och åker till mamma idag, och älskar och njuter av Segersta.
 
 
Kommentarer (0)

30-årskrisar nå vansinnigt

Publicerad 2013-06-26 00:23:22 i rabbelrabbel

När dessa vackra sommarkvällar kommer och går medan jag sover bort tiden istället för att sitta ute med en filt runt axlarna och lyssnar på någon som trallar och spelar på en gitarr.

Jag älskar mina ungar mer än allt annat, men visst önskar jag ibland att de ska bli större, iaf korta stunder.
Andra gånger önskar jag att de ska vara såhär små för alltid. Så jag kan lyfta upp dem i famnen, krama dem och kyssa dem. Innan de inser hur Piiinsam jag är.

Livet känns kort och skört nuförtiden och jag spenderar egentligen alldeles för mycket tid oroande mig över saker som Kan hända, trots att jag verkligen försöker leva i nuet.

Ibland blir kärleken till Jamie o Charlie nästan smärtsam. Den är så överväldigande att jag inte riktigt vet var jag ska göra av allting! Det är överraskande att det kan göra så ont att älska, och det är inget jag kunde föreställa mig innan Jamie kom till världen.
Kan nästan bli rädd när jag tänker på hur jag skulle reagera om någon någonsin på något vis skadade mina ungar. Typ mobbar dem i skolan eller så. Jag skulle gå bärsärkagång och inte vara rolig att ha att göra med!

Mina älskade älskade änglar. Jag kommer alltid skydda er med hela mig och jag skulle ge mitt liv för er!

Kommentarer (0)

Min fina unge!

Publicerad 2013-06-22 22:28:30 i rabbelrabbel

"Akta du hoppar på lillpojken där" sa en mamma till sitt barn som hoppade i hoppborgen samtidigt som Jamie.

Jaja, var å en är salig i sin tro..

Kommentarer (0)

6 veckor tog det

Publicerad 2013-06-16 20:28:31 i rabbelrabbel

Men nu så har hon smält, storasyster Jamie.
"Han vill va hos mig!" Säger hon och pekar på sitt knä.

Kommentarer (0)

Så känns det.

Publicerad 2013-06-14 22:50:32 i rabbelrabbel

Sedan Charlie föddes har jag allt oftare känt mig som en urusel förälder. (Minst 1 gång/dag).
När Charlie vill äta och Jamie leka kan jag bli irriterad för att jag inte hinner med båda. Det kan slå ut åt endera hållet. Jag börjar också känna att jag är värdelös på det här med att "bara vara hemma med barnen", jag tror jag ser fram emot att börja jobba betydligt mer än Niclas, som börjar om 2 veckor.

Att amningen funkar denna gång är helt underbart. Det är lämpligt, billigt, också är det såklart mysigt. Och det är både begränsande och frihetsgivande.
Det är bara att dra, maten finns alltid med, perfekt skakad och rätt temperatur, nästan alltid perfekt överportionerad.
Men. Jag kan sällan dra bara JAG. Inte en längre stund iaf.
För även om Charlie är snällare än jag kunnat drömma om, speciellt nattetid, så är han väldigt tuttig, har inga matrutiner och vill helst inte ta någon napp. Så jag får agera både matstation och mänsklig napp. Ofta. Ibland känns det som att han sitter fast i mig.

Jag hoppas att detta är normala och mänskliga känslor och inte ett tecken på att jag suger som morsa.

Kommentarer (0)

Avsaknaden av muskler.

Publicerad 2013-06-13 23:03:47 i rabbelrabbel

Jag har ungefär noll muskelstyrka i rygg, mage eller snippa. Det är drygt.
Ryggen har jag aldrig haft någon, den lilla styrka jag hann bygga i magen dog när graviditeten började typ och snippan var väl också lite sådär efter Jamies födsel och nu är det ännu värre. Kanske inte "kasta in ett slagträ i Globen" illa, men fan inte långt ifrån!

Så detta tänkte jag börja jobba på nu. Kniper för fullt (när jag kommer ihåg) promenaderna behöver bli fler också har jag plankat för första gången på typ 1 år ikväll! 2 ggr tom, 38 och 32 sekunder, detta suger så detta får göras om varje (eller nå) dag tills jag kan stå lika länge som Niclas (hans förslag, lätt för han å säga, 2 1/2 minut liksom, gaah!)

Detta har inget med utseendet att göra, jag vill bara kunna hoppa och busa med mina ungar, och gärna deras ungar också!

Kommentarer (0)
Kommentarer (0)

Stackars pippi

Publicerad 2013-04-28 14:31:17 i rabbelrabbel

Alltså, Pippi är fantastisk. MEN. De där snorungarna, Tommy och Annika har jag lite svårare för. 
I avsnittet när den föräldrarlösa Pippi, ÄNTLIGEN ska få följa med sin pappa ut på havet, då gnäller och grinar Tommy och Annika tills hon stannar kvar, helt ensam, i villa villekulla.
Seriöst?
Är inte det förjävligt?!
Kommentarer (1)

men kom igen nudå!

Publicerad 2013-04-24 10:24:53 i rabbelrabbel

ca 16 dagar kvar.
Hur kan det vara så pass mycket plats kvar i magen att ungen fortfarande vill vara där? Varför vill han inte komma ut?!
Jag ska få låna ett par kryckor av en vän, bråcken i snippan är förjävliga. kan knappt gå.
Hejja. Vid varje bump eller spark så känns det som om ryggen ska brytas pga mitt jäkla ischias-problem (?). 
Jippie. 
Jag överanvänder medicin mot sura uppstötningar brutalt eftersom jag inte vill kräkas. Igår natt sov jag inte en minut pga värk och halsbränna, till slut fick kroppen nog och vulkankräktes, sedan fick jag sova en timme ungefär innan Bus skulle upp.
Allvarligt. Detta är ej humant, KOM UT min älskling, innan jag slutar tycka om dig helt! 
 
Nej, klart jag alltid kommer älska den lilla. Och jag har säkert en lätt graviditet jämfört med vissa, jag vet ju att med riktig otur kan en bli liggande från 5e månaden, eller kräkas konstant i 9 månader, eller få alla möjliga problem. 
Men om jag jämför med mig själv, dvs Jamies tillväxt, är detta mer än skit. 
 
Jamie, åh älskade Jamie, nu snackar hon ju, nu är det inte nå lära-sig kvar, det är klart förståelsen inte finns komplett, men hon snackar, Hela Tiden, oj vad lik mamma sin hon är, hehe.
Envis som en fluga också, oj vilken härlig vilja och bestämdhet hon har. Ska försöka uppmuntra detta samtidigt som jag försöker få henne att förstå att mamman och pappan ska bestämma. 
 
Hon säger att hon är "super Jamie!" att hon "kan allt" och är "verkligen stor och stark". 
Jag beundrar hennes mod, glädje och energi. Hennes nyfikenhet. Allt hos henne. 
(Men åh vad det kan bli påfrestande för de stackars föräldrarna utan energi..haha)
 
 
Kommentarer (0)

Vänskap

Publicerad 2013-04-13 19:48:01 i rabbelrabbel

Som för de flesta människor, är vänskap en av de viktigaste delarna i mitt liv.
Jag är en blyg och osäker person, men samtidigt väldigt social. Jag har aldrig haft svårt att prata med nya människor. 
Jag har dock ingen aning om hur jag uppfattas av andra. Det jag brukar få höra är "sprallig, social, energisk, rättfram".
 
Jag har dock tänkt på att jag inte väljer mina vänner. Oftast "bara blir det". 
Oftast när jag ska dra ihop något så blir det ett virrvarr av människor från olika "grupper", dvs de brukar inte känna varandra eller så träffas de bara när jag är med. 
Jag har inga preferenser, jag låter sinnet och hjärtat styra och vissa klickar jag helt enkelt med. 
Jag älskar dock ursinnigt och hårt, den som hamnat i mitt hjärta brukar sällan komma därifrån. 
 
De enda människor jag har svårt för, förutom nazister och skräp såklart, är de som knarkar. All sorts knark, inklusive sånt där en röker som folk försöker säga är sååå "snällt". Pft. De har jag svårt att acceptera. 
Sedan vet jag att folk i min omgivning har provat på det ena och det andra, och nää, jag kan ändå inte helt utesluta dessa heller. Pga deras bra sidor. 
 
jag vet att jag gör många knasiga saker. andra gör saker som verkar knasiga i mina ögon. 
Om jag ska sålla bort alla vänner som gör något som jag kanske inte håller med om skulle jag nog bli väldigt ensam. 
Jag kan inte heller. Det går bara inte. Har mitt hjärta valt en person, så är det så. Denna person finns kvar.
Jag är öppen och social och låter alla komma fram och nosa, och nosar tillbaka. Finner vi varandras lukter tilltallande så blir vi väl vänner, oavsett om vi ens har något alls gemensamt.
 
Sara, en av mina absolut bästa vänner, och jag har nästan noll gemensamt. 
Hon är från Skåne, liksom Hallå?! Och lyssnar på Westlife. (Ja jag VET!) 
Vi tycker inte om samma tv-program, böcker, musik. Hon hatar att vara ute i naturen, jag älskar det.
Hon 'är blyg och tillbakadragen, jag är som en virvelvind. 
Vi träffades på jobbet, och sedan var det liksom kört, hon blev min ängel. Sedan fick vi barn nästan samtidigt, så det har vi ju gemensamt NU, även om ungarna inte bör vara i samma rum eftersom de blir en tornado överallt de drar fram (;
Kommentarer (1)

Backyardigans

Publicerad 2013-04-08 08:26:28 i rabbelrabbel

Detta är det enda Jamie vill se nu förtiden. The Backyardigans. 
Jag förstår varför, de sjunger och dansar mer eller mindre konstant. Och de har mysiga färger.
I början ville vi helst inte att ungen skulle kolla på det alls, vi tyckte det var bland det värsta skräp vi sett.
Men vi har sakta ändrat oss. Tex pga
1. Programmet visar verkligen att endast fantastin sätter gränserna. De börjar och slutar alltid i trädgården.Men utspelas över hela världen
2. Det visar hela världen! Egypten, djungeln, öknen, nordpolen, det är alltid något nytt ställe som är platsen för deras äventyr.
3. Det är 2 flickor och 3 pojkar. (ja, jag VET) MEN, 1 rosa flicka, 1 rosa pojke.. 
4. I ett avsnitt som handlar om "fotbollsmonster- blää" så finner de tavlor på väggen, Pele och Mia Hamm. (Ja, eller hur?!)
 
Det är klart jag kan ha vissa synpunkter på det genusmässiga, men inte många. Det handlar tex aldrig om kärlek, de är bara vänner. Både flickorna och pojkarna lyckas och misslyckas. De är alla roller, poliser, riddare, kungar och drottningar osv. 
De där små sakerna som stör mig (att "lilla damen" förekommer ibland, men aldrig "lilla gubben") kan jag absolut ha överseende med. 
En av de roligaste sakerna är att sedan Jamie börjat titta på det här så har hennes språk tagit ett vansinnigt hopp. Hon pratar massor, även fantastin och lekarna har hoppat ett stort steg framåt.
Inte för att detta absolut beror på ett tv-progam, men jag tror det har med saken att göra.
 
För övrigt så känner jag mig äntligen inte dödssjuk längre, så jag ska försöka hitta på äventyr med Bus idag igen.
 
 
Tasha, Uniqua, Austin, Pablo och Tyrone. Jamies idoler.
Kommentarer (0)

Bärsärkagång

Publicerad 2013-03-27 10:27:55 i rabbelrabbel

Hanna bloggade detta och jag blir så jävla less.
Jag känner att nästa person som påstår att Sverige "redan är så jämställt" kommer jag bli galen på.
Eller yttrar något som;
"Ja men tjejer ÄR tjejer och killar ÄR killar"
"Ja men rosa ÄR en tjejfärg"
"Tjejer SKA vara rakade"
"Män SKA vara håriga"
 
Eller folk som använder feminina/maskulina ord för att håna eller hylla andra.
Tex "kärring" "du slår som en tjej" "fanns det ingen manligare färg" "han är en sådan fjolla" (till män)
eller "hon har störts kulor på det här stället iaf" "hon är så manlig" (till kvinnor)
 

osv osv osv osv.
 
Håll käften i min närhet. Eller helst, tänk inte ens sådana tankar alls.
Kommentarer (0)

Earth hour, du släcker väl?!

Publicerad 2013-03-22 09:02:49 i rabbelrabbel

Imorgon, 20.30-21.30 är det återigen Earth Hour. Ett sätt att visa att vi bryr oss om vad som händer miljön, vår jord.
Min dröm-hour är alla vänner, bara tända ljus, choklad och vin.

Men intresset verkar svalt. Jag är glad över att arbeta på en arbetsplats där vi släcker så mycket som möjligt utan att gå ur produktion ialla fall. Vi har varit där de senaste åren, ätit glass med levande ljus. Sedan kört runt stan (ha! som att det är så jävla miljövänligt att ta bilen, dubbelmoral- JA) och sett det lysa överallt. Jag förstår restauranter och liknande, men de stängda ställena?! Apoteket, åhlens och alla de andra butikerna. Och att stadshuset står och blinkar som en jävla måne!?

Jaja. Jag vet ju ingenting egentligen. Kanske finns det ingen av-knapp på dessa fasadbelysningar??
I övrigt, vad gör DU för miljön?
 
Själv sopsorterar vi.. Niclas går väldigt mycket. Vi åker faktiskt inte SÅ mycket bil, eftersom vi är mest hemma..
Försöker handla begagnat, speciellt kläder till liten som sliter ut så fort eller växer ur direkt. 
Jag vill bli mer medveten och lärd om vilken mat som är miljövänligast att köpa! För det handlar vi ju mest av, av allt typ.
Ska ABSOLUT införskaffa mig en menskopp efter graviditet (tänk sopberget jag spar DÄR)..
 
 
Och stort grattis till den här underbara killen som fyller 2 år idag!
Imorgon ska vi få komma på kalas och Busa! <3
 
 
Kommentarer (2)

Vem vinner envishetskampen idag då?

Publicerad 2013-02-08 09:59:17 i rabbelrabbel

Jag och Jamie för en tyst kamp, som pågått sedan vi klev upp.
Jag har sagt att "vi går inte ut förrän du har ätit något" samt "VAD vill du äta då?"
Dvs hon får välja helt själv, bortsett från den där satans jävla vällingen. 
Hon vägrar fortfarande. Men gnäller till ibland "åka handla!" "gå uut!"
Jag svarar "ja, när du ätit något".
 
Får se om vi kommer ut något idag, och håll tummarna för att jag orkar låta bli att göra välling!
 
 
Btw, i förrgår var hon så jäkla söt;
"Kissen ajaj, måtte ha plåtter" sa hon, också plåstrade hon noga om kissens båda tassar.
 
 
 
Kommentarer (1)

28 år.. satan vad gammal jag är nu!

Publicerad 2013-02-05 08:22:42 i rabbelrabbel

Haha. Men jaja, jag ser på min pappa och inser att jag har minst 40 år kvar innan jag stapplar omkring som en tant! (;
 
Det psykiska bonandet som kommer med graviditeten har startat. Jag nojar som en galning över att vi inte kommer få plats 4 personer här i vår lilla 2:a.
Det kliar i fingrarna efter att få gå och rota i källaren och sedan fylla en byrålåda med nytvättade, mjuka kläder i stl.50. 
Att få skruva ihop vaggan och köpa en alldeles ny "snuttisfilt" och lägga där i väntan på Charlie.
 
Men det är ju typ 93 dagar kvar!
Så det får vänta. Iaf 70 dagar till.
Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela