lilldjupas.blogg.se

30-årskrisar nå vansinnigt

Publicerad 2013-06-26 00:23:22 i rabbelrabbel

När dessa vackra sommarkvällar kommer och går medan jag sover bort tiden istället för att sitta ute med en filt runt axlarna och lyssnar på någon som trallar och spelar på en gitarr.

Jag älskar mina ungar mer än allt annat, men visst önskar jag ibland att de ska bli större, iaf korta stunder.
Andra gånger önskar jag att de ska vara såhär små för alltid. Så jag kan lyfta upp dem i famnen, krama dem och kyssa dem. Innan de inser hur Piiinsam jag är.

Livet känns kort och skört nuförtiden och jag spenderar egentligen alldeles för mycket tid oroande mig över saker som Kan hända, trots att jag verkligen försöker leva i nuet.

Ibland blir kärleken till Jamie o Charlie nästan smärtsam. Den är så överväldigande att jag inte riktigt vet var jag ska göra av allting! Det är överraskande att det kan göra så ont att älska, och det är inget jag kunde föreställa mig innan Jamie kom till världen.
Kan nästan bli rädd när jag tänker på hur jag skulle reagera om någon någonsin på något vis skadade mina ungar. Typ mobbar dem i skolan eller så. Jag skulle gå bärsärkagång och inte vara rolig att ha att göra med!

Mina älskade älskade änglar. Jag kommer alltid skydda er med hela mig och jag skulle ge mitt liv för er!

Kommentarer

Kommentera inlägget

Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela