lilldjupas.blogg.se

Jag blir galen på sådan här rappakalja..

Publicerad 2013-01-28 18:35:10 i rabbelrabbel

En debattartikel skriven av Alf B Svensson publicerades idag på aftonbladet.se
Jag hajade såklart till redan vid rubriken; 

Sluta försöka göra barn könsneutrala

Jaha.. Ok. Varför är min tanke då?
Först babblar han en massa skitsnack om hur "genus är". Tex att det innebär att förbjuda dockor och bilar i förskolan, att vi måste kalla alla hen, att förbjuda flickor att bära rosa.
Ingenting av detta är något jag känner igen, då är jag ändå nästintill färdigutbildad förskollärare. Som är väldigt intresserad av genus och jämställdhet.
Men det spelar visst ingen roll hur många gånger jag försöker förklara, de som inte förstår första gången verkar ha bestämt sig för att missförstå, misstolka och vrida på allt de hör.
 
Vidare i artikeln visar det sig att den här Alf B Svensson har samma grundtanke som de som lärt mig genus.
Kompensatorisk pedagogik. Att erbjuda flickor och pojkar det de har svårare för.
 
Men viktigast i allt är väl att genom att undvika att stirra sig blind på vad en har mellan benen så ser du att alla människor är väldigt olika, och att en flicka och en pojke kan vara mer lika än två pojkar tex.
 
Jag kan inte säga att Niclas och Rasmus och Andreas är lika, för att de är alla män. Tex är Sara väldigt lik dem, då de alla delar intresset att spela.
Niclas är lugn, Rasmus är sprallig, Andreas är tyst och fnittrig.
Jämför jag mig med mina kvinnliga vänner ser jag fler olikheter än likheter; Sara är lugn och blyg medan jag är galen och impulsiv. Sara tycker om en sorts musik, jag en helt annan. Hon hatar vintern medan jag tycker om snön.
 
Det är betydligt viktigare att se alla som individer och skapa förutsättningar för var och en att handskas med livet, än att ta för givet att alla flickor är lika och alla pojkar är lika.
 

Män testar att föda barn- ehh, va?

Publicerad 2013-01-24 08:45:48 i rabbelrabbel

Här är artikeln som handlar om när 2 män får elchocker som ska simulera förlossning. 
Först och främst; Hallå?! Det enda jag kan tänka är att de får uppleva smärta. Inget annat. De har inte 9 månaders graviditet bakom sig, med både rädsla och längtan. De har inte sporren att "när det här är klart får jag träffa min bebis", och allt det andra som rör en riktig förlossning.
Och seriöst; Varför envisas de med att upprepa i artikeln att männen grät?
Alla människor vet väl att det gör ont att föda barn, det är ingen hemlighet direkt. Jag tror inte du finner många kvinnor som genomgått vaginal förlossning utan ett enda skrik eller en tår, varför är det då så uppseendeväckande att männen beter sig på samma sätt?
Sluta ha så jävla höga krav på männen så märker du kanske att de också är människor! 

"Män testar att föda barn- gråter av smärta"
"båda grät och tjöt högljutt"
"när elchockerna blir allt kraftfullare börjar männen gråta och skrika"
 
3 gånger i en 12 raders artikel? 
Det är pinsamt. 

Nu klättrar vi på varandras nerver. Rejält.

Publicerad 2013-01-23 16:44:12 i rabbelrabbel

Jamie har vart småsjuk, dvs snorat som en fontän, den här veckan. Termometern har varit obarmhärtig och visat allt från -22 till -13 men aldrig under, så vi har inte varit ut mycket alls.
Idag är min ork helt slut. Jag behöver verkligen de där järntabletterna, samt några minuter för mig själv, för att orka med hela dagarna. Har dock inget av det.
Idag har Busan gråtit efter att få "leka Ville!"
"Jag vet inte var han bor" svarade jag
"Dagis!" tjöt hon då. "Leka Ville Dagis!" 
 
Ja, det finns massor att säga om förskola, hemmaföräldrar, vilka barn som mår bäst osv osv.
Men min unge älskar att vara på sin förskola, hon tycker om fröknarna och barnen och buset.
Jag ser verkligen fram emot när jag blir mamma-ledig så hon blir berättigad till 15 timmar/veckan. 
För det är vad hon är där i månaden nu ungefär.
 
Imorgon ska vi iaf på Buspalatset med Nattis och Oliver, sen får hon snora bäst hon vill, sjuk är hon då inte.

När slutade jag se glädjen i att springa?

Publicerad 2013-01-22 00:20:44 i "rabbelrabbelrabbel"

Jamie susar (nåja) fram. Hon springer så fort hon kan. Ropar "måtte pinga mamma!" Också skrattar hon. Stannar upp, tjoar "ett tå ping" också är hon iväg igen.
Den rena, galna lyckan faschinerar mig. När slutade jag springa bara för att det gjorde mig glad, för att jag kunde?

Jag kan inte gå 100 meter utan att få fruktansvärd håll idag, det har dock blivit så iom att magen blivit tung, men jag sprang ju i somras, skönt var det också, men det var aldrig så där ROLIGT.

Min ischias har ballat ur totalt också. Jag klarar knappt av att resa mig när jag suttit ner i duschen.
När vi var på stan med min farmor (nästan 70 år) häromdagen kändes hon piggare än mig.
Varför har jag låtit mig själv bli såhär?!

Jag önskar jag kunde skylla på kylan, men det är faktiskt inte -20 varenda dag. Det är fullt möjligt att ta en promenad när som helst.
Jag önskar jag kunde skylla på ångesten, som har stökat en del sedan gallstenarna dök upp, men jag vet ju att jag kan bita ihop och ta mig igenom det.

Nej, det enda felet är en lat och dålig karaktär.
Skäms Malin!

30-års-jagärtjock-gravidhormons panik

Publicerad 2013-01-20 10:38:49 i "rabbelrabbelrabbel"

Ja. Jag mår fan dåligt över hur gammal jag börjar bli.
På något sätt känns det som jag missat något viktigt som är för sent nu.
Det finns självklart massa saker jag inte gjort, men mycket jag HAR gjort också. Jag har ångest över ångesten som fått mig att missa flera år av mitt liv.

Men det som utlöste denna depressionsgnäll var denna bild; 30-årsrynkor!

Uppmuntran eller Diskriminering?

Publicerad 2013-01-18 10:52:18 i rabbelrabbel

Läser på facebook att alla kvinnor får gå gratis på bandy ikväll.
Hittar även en artikel om saken. 
Först hade de tydligen erbjudit alla kvinnor gratis inträde om de kom i sällskap med en man.
Detta ändrade de sedan pga protester. Ja, det kan jag förstå. Om du vill locka kvinnor som inte brukar gå på bandy, kanske du ska vidga vyerna.
Men sedan har jag svårt med sådant där. Det kan absolut tolkas som diskriminering, speciellt om det inte blir ett likadant erbjudande för pojkar och män senare.
MEN. Hur ska de locka kvinnorna då? Jag förstår ju varför de vill ha mycket folk, det ger dem mer pengar, det brukar alla vilja ha/behöva.
Ska de bara strunta i det? Eller har de rätt att kampnja som de vill?
Och de som inte känner någon könstillhörighet alls?
 
Barer och dylikt däremot, ställen som redan har en 50/50 publik, där kan jag inte se något försvar att dela upp efter kön. 

Ja, folk är olika och får självklart göra som de vill.

Publicerad 2013-01-16 08:56:41 i "rabbelrabbelrabbel"

Men idag är det fan inte så enkelt.
Du blir definitivt lättare bestraffad om du har hår än om du inte har det.
Någon som minns den stackars tjejen som råkade fastna på tv med buskiga armhålor? En alltför stor del av Sveriges befolkning tog för givet att det var ok att dissa denna stackars människa. Över halva Facebook!

Jag vill att Jamie ska slippa ha panik när hon blir äldre. Rak-panik.
Hur mycket ångest har jag haft i mitt liv pga glömt/inte hunnit raka överallt inför bad/idrott/sex osv.
Fy fan vad sjukt egentligen!

Värst är att jag, som yngre, hade en massa fördomar och elaka tankar själv.
Minns en gång då jag och någon åkte tåg till Gävle. (10 år sen kanske) På tåget satt en kvinna som ogenerat bar Ramlösa klänning med buskar i armhålorna. Fy vad vi fnissade, viskade och diskuterade detta sedan. Vi var självklart överens om att hon var en lesbisk. Eller sån där "feminist" *fnys*.
Jag vill inte att Jamie ska bli sådan!
Och min egen mor var inte speciellt van vid rakhyvel så var jag fått alla dessa fördomar ifrån var nog inte därifrån.
Nej. Filmer. Tv. Tidningar (Grr, alla dessa jävla solo, cosmo och skit jag läste!)

Så ja, jag tycker folk får göra som de vill, så länge ALLA får göra som de vill.

Det där med hår..

Publicerad 2013-01-15 06:39:15 i rabbelrabbel

Funderar på det här med hår. När folk säger att det är "äckligt" eller "ohygieniskt" med hår på kroppen, men inte ens reflekterar över den där mastodanta kalufsen på huvudet!
Kastade ut frågan på Facebook också, min faster trodde inte det var sant att människor faktiskt tänker att det är äckligt.
En kompis menade att jag inte kunde jämföra benhår med huvudhår pga att huvudhår är fint och det är ju inte det andra.
(Tänk vad jävla viktigt det är att allt ska vara fint hela jävla tiden!)
(Förresten så tycker jag att ett hårig snippa kan vara hur fin som helst också!)

MEN. För att återgå. Jag har hört det där med att det är äckligt med hår tex i grenen. 
Jaha. Ok.. Men vadå? Om jag rakar mig, slipper jag duscha då eller? Försvinner allt svett och kroppsvätskor automatiskt då om jag inte har nå hår eller?
För jag trodde sådant iaf låg kvar i skrevor och springor, skavande mellan trosorna och fittan. 
Oavsett om jag har hår eller inte så slänger jag inte upp fitty till någon direkt efter en 8-timmars arbetsdag och kräver "sug!" liksom.. Jag vill nog duscha iaf.
Men jag kanske har missat något här?!

Något är väldigt jobbigt nu.

Publicerad 2013-01-13 03:44:31 i "rabbelrabbelrabbel"

Men jag har ingen jävla aning om vad!
Men hjärnan har helt ballat ur och sänder rysningar längs ryggraden, ljud-hallucinationer, mörkerrädsla, oro för att somna och en massa jobbiga störningar och brus mellan öronen helt allmänt.

Nej, det är tamigfan inte jätteroligt att vara gravid.

Jag äääälskar böcker!

Publicerad 2013-01-11 15:27:04 i "rabbelrabbelrabbel"

Idag hade vi en ovanlig förmiddag. En sån jag älskar men aldrig unnar/orkar/hinner med.
Först och främst är både jag och Niclas lediga. Tillsammans. Hela dagen!
Så vi började med biblioteket. Ca 45 minuter traskade vi runt där och lånade 12 böcker, 9 till Jamie, 3 till mamman.
Sedan skickade vi pappan till frisören, också handlade vi scraping-grejer med Erika.
Efter det åt vi lunch på krokanen (förr gjorde jag och Niclas det typ en gång i veckan!) och Bus överraskade med att äta upp all pannkaka, och tacka nej till glass. Hon satt inte stilla heller utan for runt som en virvelvind, men iaf..
Sen köpte jag mig ett par svindyra (400 kr) skor på intersport.
Med luftbubblor eller vad de var under fötterna.

En av anledningarna att jag tvingade iväg oss på detta är att igår ville jag gråta när jag skulle sova. Jag var så trött, less och hade så jäkla ont i kroppen.
Det var en allmän jävla skit-dag och ibland måste en få bara vara lite glad också.

Det är en enorm omställning för mig, detta att vi ska ha en till unge. Med samma jobb, med ganska kass lön, pytteliten lägenhet, bil som inte fungerar nu när det är vinter.. Osv.
Det mest frustrerande är att den här lilla blivit så stor så snabbt! Jag har mycket mer ont nu än med Bus, jag har redan fått lägga undan de flesta jeansen (och det är för kallt för leggings för fan!) och min rörelseförmåga är extremt annorlunda.
Sedan den där jävla gallstenen har ju gjort att jag bör tänka på allt jag äter, sånt avskyr jag. Också är jag vansinnigt trött, lägger mig med Bus och vips så har jag (eller vi) aldrig någon egentid för att ta tag i saker som försäkringar, försäkringskassan osv osv..

Jaja, lyxproblem, jag vet, men icke desto mindre påfrestande på mitt psyke..

Feber hit och feber dit.

Publicerad 2013-01-05 14:48:11 i rabbelrabbel

Det är fan riktigt synd om oss alla nu. Det är typ 5 stycken som har feber på mitt jobb. På grund av detta får vi friska nötkärnor slita häcken av oss, vissa jobba sisådär 15 timmar idag. 
Men ge mig byxor med fickor och en nyckel kan jag chefa skiter ur ställe.
 
Mina föräldrar har uppfostrat mig (genom att visa) att jobbet ska tas på allvar och det är ditt ansvar att sköta det. 
De har missat jular, födelsedagar, skolavslutningar osv pga jobb. Det är inget jag har surat över (eller ja, kanske var lite ledsen någon jul när jag var liten) men det var liksom inget konstigt.
Jag försöker verkligen leva upp till deras moral. 
 
Däremot sticker jag inte under stolen med att det är äckligt jobbigt för mig att jobba natt nu när jag är gravid. Nej, jag tycker inte att graviditet är en sjukdom eller att det är synd om mig, men det är tungt. .slut för fan.
Jag kräver inte att få en massa andra arbetssysslor, sitta och hänga eller så. Jag skulle dock vilja sitta ner kanske 40 min ist för 30 på mina 8 eller 9 timmars arbetspass. Jag vill inte bära det allra tyngsta och jag byter gärna bort passen nattetid. 
Annars vill jag inte sluta jobba! Jag älskart, och är rädd för att vara en börda just pga mina önskemål och därmed bli av med timmar. Hur många går inte arbetslösa idag och bara VILL jobba? Jag är otroligt tacksam att jag har ett jobb, och att ha ett där jag trivs så bra är verkligen en lycka.
 
 
 
 
Jag jobbar ju med de här änglarna tillexempel.. 
 
 

Mina bröst är tokmysiga just nu!

Publicerad 2013-01-04 15:39:01 i rabbelrabbel

Det finns enormt mycket som är positivt med att vara gravid, en hel del jobbigt också. Det är sällan lika för alla, och mina egna upplevelser kan knappast tas för någon sanning. 
Men. Det bästa (just nu, ungefär mitt i) är för mig;
Brösten- De är större, mjuka, mysiga.
Rörelserna- Lillen härjar omkring som en galning ibland, det har börjat synas utifrån när han är piggast. Det är obeskrivligt häftigt.
Storleken på magen- Jag känner att jag inte bryr mig ett dugg "om jag ser tjock ut" i det eller det klädesplagget. Det som är bekvämt åker på! Fan, jag SKA vara tjock nu! Underbart.

Sedan finns det ju en del jobbiga saker också:
Storleken på magen- Jag kan inte röra mig på samma sätt som jag kunde för 3 månader sen. Alls.
Rörelserna- Förmodligen vaggas den lilla när jag rör på mig, vilket resulterar i att han vaknar varje gång jag lägger mig ner. Alltså buffar han omkring som mest när jag ska försöka sova. Favoritplats att sparka på är blåsan. 
Den minimala blåsan- Jag skämtar inte när jag säger att jag kan kissa 4 gånger i timmen när jag ska försöka sova. Har ca 5 minuter på mig att somna sedan är jag kissnödig också blir det omöjligt.

Föräldrarledigheten
Denna ser jag fram emot men ändå inte. Jag älskar ju mitt jobb och alla människorna där, får lite ångest när jag tänker på att vara borta flera månader. Men jag ser fram emot att vara hemma med den nya människan, lära känna varandra, se hur han utvecklas, se hur Jamie kommer att utvecklas och påverkas av att bli storasyster. 
Men Niclas ska också få vara med om detta underbara, så vi delar nog lika ungefär.
Det ska bli SÅ skönt att slippa strula med förskolan. Jamie får vara där 15 timmar/veckan (ca 13 mer än vad hon är nu om vi slår ut det på en månad) och inget natt-och-dag.

De ville att Niclas skulle komma och hämta henne klockan 23 imorgon, "det finns bestämmelser".- slutar en förälder klockan 22 ska barnet gå hem. Även om föräldern och barnet får vara ute och gå mitt i natten i januari och komma hem runt halv tolv.. 
Tusen tack för att Hanna ville vara med Bus hela helgen!

Ensam hemma I

Publicerad 2013-01-04 11:51:49 i rabbelrabbel

Jag har hela hemmet själv. Det händer inte ofta. Jamie är med Hanna och pappan är på jobbet.
Detta betyder att jag kan spendera mer än 5 minuter vid datorn! wohoo
Jag hittade det där lösenordet till den andra bloggen, men faktiskt. Så känner jag inte att P:et är aktuellt för tillfället. Och Lilldjupa är "mitt" på nå vis. 
Så jag kör på Nytt År, Ny blogg.
Jag är dock vansinnigt missnöjd med designen, men kanske kommer en dag när jag lär mig sådant där.

Livet rullar på som vanligt, Vecka 23 i graviditeten och insåg igår att favoritejeansen blitt för små.
Oroar mig för hur stor, hur fort jag blivit. Tror jag är ungefär som i vecka 30 eller nå med Jamie!
 
Tittade på Big Bang nyss. Intressant att Raj berättar om sin undersökning, att av alla fling-karaktärer finns inte en enda tjej.
Trist med 0 utveckling. Eller, ja, det var väl inte intressant för majoriteten, men jag hade gärna hört ett resonemang. 
 
Fan vad jag hade inget vettigt att säga idag nu då, förutom,
Gör din snippgympa!

På jobbet pendlar jag mellan snippgympa och snippvila. Andra bra tillfällen för att knipa är när en borstar tänderna, lagar mat, åker buss, kör bil, har rast, läser bok, sitter vid datorn, diskar, står i kön på affärn. Tex.
 
 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela