Valborg som jag vill ha den
Lätt en av mina bästa Valborg.
Massa lycka.
Lätt en av mina bästa Valborg.
Massa lycka.
Idag hade vi älskat besök i stan av min far med sambo och min farmor. Vi sprang runt på stan, blev bjudna på mat också fikade vi hos oss.
Det är så underbart att se Jamie och pappa, för mig är han nr1 (eller, ja, delad 1:a med Bus nu) och jag hoppas att hon kommer att älska honom lika mycket som jag gör.
Och han är så bra med henne eftersom hon är ganska precis som jag var!
Jag tycker otroligt bra om Annelie också, hon är så snäll, mysig och inte tramsig eller så. Bara helt bra liksom. Det känns tryggt på något sätt.
Det är en underbar känsla att ha en familj som jag litar på till 100% och jag vet att det är långt ifrån alla förunnat att ha det.
För att Jamie älskar mormorn och morbror Mattis och Anders är det inte heller någon tvekan om. Där får hon ju åka traktor också, väldigt många pluspoäng får de då, haha.
Just nu ligger jag och väntar på att Charlie ska somna och sluta sparka på blåsan och tortera ischias så jag också får sova en stund, samtidigt som jag lyssnar på min älskade Niclas som huttrar och ryser i sömnen. Han har feber och det värker lite i mig av att höra hur dåligt han sover.
Bus har sovit som en stock sedan 20.30 hon då det endast blev en 20 minuters tuppis i bilen idag. Fast. Ja, hon brukar ju somna vid 21 med 2 timmars tuppis också så..
Charlie har också detta sena-kvällar-beteende. Detta har de då INTE efter mig!
Imorgon ska vi grilla. Mysa. Förmodligen frysa.
Vad ska en annars göra på Valborg?! ;)
Igår hade vi en heldag med Oliver och Nattis. En helhärlig dag som började med Bus och sång på öppna förskolan, fortsatte med pannkaka och tuppis. Helt otroligt att de sov i samma säng tyckte jag!
Sedan gick vi ut på berget och lekte innan vi åt korv. Sedan däckade vi (jag) i soffan när de åkte hem.
Nattis är en sådan underbar människa. Lugn, snäll, rolig, omtänksam, trevlig. Och Oliver är likadan. Med Bus i blick!
Jag längtar så tills de flyttar hit till stan. Helt själviskt, jag vet, men när hon ändå har jobb här ;)
Idag vaknade jag dock och kände mig dödssjuk. Inte varit vaken mänga timmar under dagen. Också gav vi oss iväg för en snabbis på Preem, och på något vis hamnade vi på det där berget idag igen!
Ja, Jamie har hittat sin favoritplats och jag är glad att vi bor här på Ren. Det är nog bland de billigaste lägenheterna här, det är lite småsunkigt och vissa grannar är jag tom rädd för.
MEN. Vi har så nära till förskolan, där Jamie toktrivs, också har vi denna lilla skogskulle där hon kan leka tills hon är säkert 9-10 innan den blir för liten. Jag hade också ett berg där jag växte upp och Niclas bodde ju mer eller mindre i skogen, så vi är mer än gärna ute med henne nu med tanke på hur bra minnen vi har av skogslek.
Drömmen är ju ett hus på landet, gärna Segersta. Med bara skog, gräs, fält och vatten.
Charlie har vart vaken mest hela natten. Så även jag. När jag väl vart på väg att somna har jag hallucinerat/drömt så sjuka saker att jag ett tag trodde att jag allvarligt var på väg mot döden.
Jag såg ett fladdrande ljus, som sakta blev starkare och sedan liksom letade efter mig.
Inte helmysigt direkt. Kräktes upp frukosten gjorde jag också. Och Jamie sover fortfarande, så någon tuppis kan jag nog inte räkna med idag.
Men solen skiner så vi gör väl det bästa av den här dagen också!